...

att jag trodde på dig när du sa att det skulle vara vi förevigt, bästisar livet ut, det var väl så det var?
du sa det, samtidigt som du tittade på mig och log, jag blev så glad, att just du hade valt mig, men sen förändrades allt, det var så mycket som hände, så många gånger jag kände mig sviken, det tog ett år, sen var jag glömd, bara en av alla de andra.
jag kan aldrig förlåta mig själv för att jag trodde på att det faktsikt skulle vara vi förevigt.
nu tycker du bara att jag är jobbig. du tog mitt hjärta, du gjorde mig glad, men sen hade du sönder det.
ett hjärta, det är det allt handlar om. det var det som faktiskt höll hoppet vid liv, att det faktsikt skulle bli vi igen.
det finns mycket som jag ångrar i mitt liv, men att jag träffade dig, att jag tyckte om dig, att jag älskade mer än allt, är inget jag ångrar, alla gånger du gjort mig glad, ja visst, du har gjort mig ledsen också, men det vill jag inte komma ihåg, jag vill bara komma ihåg det bästa av dig, jag vill bara komma ihåg att det faktiskt hade varit vi en gång.

jag förstår att ni inte fattar ett piss, men den där texten förklarar mitt liv, man måste bara veta vad som betyder vad, och sen för man sätta ihop det.. jag mår inte sådär jätte bra just nu,, så att jag kommer skriva av mig lite.....












när jag var med dig,  just den stunden när du fick mig att skratta så att tårana rann, jag kommer aldrig glömma de minutrana.
en gång hände det, sen aldrig mer, jag känner dig knappt, men jag vet att du är den som verkligen kan få mig att bli glad, du sprider glädje omkring dig.
en gång, aldrig mer.
jag vet att du ångrade dig nåt så grymt, att du faktsikt ville träffa mig, nu vill du knappt veta av mig.
blickarna, det påklistrade fejkleendet, det gör mig mer ledsen än glad, faktiskt.
det gör så grymt ont att veta, att om jag hade varit  annorlunda, hade jag sett ut på ett annat sett, så skulle det finnas en chans att du skulle vilja träffa mig mer, än bara en gång, nu vill du knappt se åt mig.


alltså de här 2 texterna är lixom till 2 olika personer, om ni inte fattade de.
/ A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0